Foto: TV4

Det är omöjligt att hålla tillbaka tårarna efter Mikael Jaakos hyllning till sonen Milion i ”Sveriges Mästerkock”.

Detta är en kommentar. Åsikterna är skribentens egna.

Sveriges Mästerkock är inte det tv-program där känslorna alltid är som allra störst. Trodde jag. För i veckans avsnitt svallar känslorna hejvilt och det är inte bara deltagarna som gråter. Det gör även jag.

I söndagens avsnitt får amatörkockarna brev hemifrån, från personer som ligger dem allra närmast hjärtat. Uppgiften de får består i att göra en hyllning till någon som betyder något extra för dem vilket gör stämningen extra påtaglig i Mästerkocksköket.

Olivia Leksell, 24, får ett brev från sin kära mormor som skriver att hon tror på henne och att hon kan om hon vill. Sara Saidakhmatov, 32, får brev från sin extramamma och bryter ihop. Även Omar Ramdan, 33, får ett brev av sin mamma som får honom omskakad.
– Det kommer va sjukt jobbigt att laga den här rätten för det kommer vara en helt annan press. Jag kommer tycka att det är extremt jobbigt om jag får kritik idag från juryn, för det här är personligt, säger en gråtande Omar Ramadan.

Amatörkockarna tar verkligen den här uppgiften på största allvar och flera uttrycker en prestationsångest. Ingen vill göra sina nära och kära besvikna och jag kan förstå det. Efter att ha hört vilka rätter deltagarna ska laga och varför är de flera som berör.

Men det finns en som får mig att släppa på spärrarna och fulgråta framför dumburken och det är Mikael Jaako.

När de andra deltagarna lagar mat för mormödrar som bjudit in dem i köket sedan barnsben, eller för mammorna som skapat familjens signaturrätt eller för flickvänner som förtjänar revanschmiddagar så väljer Mikael att laga mat till sin 7-årige son. Och det visar sig finnas en alldeles speciell anledning till det och den är lika delar fruktansvärd som underbar.

I programmet berättar Mikael om sonen som vid ett och ett halvt års ålder drabbades av selektiv ätstörning.
– Han började rata all mat han fick. Han blev ganska undernärd, så det var en väldigt tuff period. Som förälder, att veta att ens barn inte får i sig tillräckligt med mat. Det är en hemsk känsla. Man vill bara att sina barn ska må bra, säger han i programmet.

Mikael tillägger:
– Det varade i två och ett halv år. Tills den dagen då jag gjorde asiatiska tacos och han såg vad vi åt och han började sträcka sig efter våran mat. Sen efter det så ville han bara ha mer och mer av det. Det var som att det växte fram en tillit via den här rätten så den betyder otroligt mycket. Mina barn alltså, de är mitt allt. Jag är ingenting utan dem. 

När juryn får smaka på Mikaels mat rinner tårarna ännu en gång.
–Mmh, wow …Jag förstår varför din son sträckte sig efter en till. För det här är ju riktigt gott, säger Niklas Ekstedt.

Fine dining, perfekta uppläggningar och smakexplosioner i all ära.
Men i grunden, när det verkligen gäller, handlar mat inte om att imponera. Det handlar om överlevnad och som här, i Mikaels fall, blev matlagningen ett sätt att rädda någon han älskar och det märktes. Fortsätter han laga mat med hjärtat så tror jag att han går långt.