Ladda ner Hänts nya app här – nöje och nyheter utan betalväggar!

Tidigare i veckan delade Camilla Läckberg en bild på sina sociala medier där hon låg i en sjukhussäng.

I bildtexten framkom det att hon under samma resa till Turkiet, där hennes man Simon Sköld genomgick en hårtransplantation, passade på att själv genomgå en behandling.

”Har ju blivit mer och mer intresserad av hälsa och longevity. Har blivit lite av ett nördigt intresse. Så när jag följde med Simon för hans hårtransplantation bestämde jag mig för att testa stamcellsbehandling”, skrev Läckberg och betonade att inlägget var reklam för företaget som utfört behandlingen.

Stamceller används vanligtvis för att behandla svåra sjukdomar såsom cancer, men har blivit allt mer populärt bland personer som följer longevity-trenden, som går ut på att genom omfattande restriktioner av kost, träning och sömn samt komplicerade medicinska behandlingar förlänga livslängden och ”åldras baklänges”.

Men Camillas inlägg fick följarna att koka och i kommentarsfältet haglade kritiken in.

”Att ta livsviktiga resurser från de som verkligen behöver det?! Och du skryter om det?!”, skriver en arg följare.

”Stamcellsbehandling? Det genomförs på svårt sjuka cancerpatienter”, skriver en annan.

”Jag förstår verkligen inte varför, om du är frisk? Skulle gärna läsa en vetenskaplig källa på det”, skriver en tredje.

”Vilken idioti, trodde du var smartare än så!!!! Spec. Ssk op/anestesi”, skriver en fjärde.

Någon annan som är, om än inte lika kritisk, men skeptisk till Camillas behandling är doktor Mikael Sandström, som menar att det kanske snarare är ett slöseri med pengar.

Vad är dina tankar om den här behandlingen?

– Mina tankar är att stamcellsbehandling riktar ju sig till cancersjuka, leukemi framför allt. Och det är väl de som ska utnyttja det. Vad Camilla Läckberg i övrigt gör med sina pengar är ju hennes ensak. Det lastar ju inte någon annan än henne. Nej. Så att det finns ju ingen vetenskaplig effekt av det där på friska individer. Lite allmän lagning, att cellerna ska må lite bättre, det är ju bara trams.

Han förklarar att behandlingen även innefattar risker, sett till att det finns risk för infektioner och att det finns mindre regleringar kring vad man sprutar in i Turkiet än i Sverige.

Vad tänker du om den trenden med longevity som så många kändisar håller på med?

– Principiellt sett så känns det som att man har för mycket pengar och inte någonting att lägga dem på, säger han och förklarar att han inte alls förstår varför man vill bli äldst på demensboendet och att han är övertygad om att stamcellsbehandlingen inte kan få någon frisk person att leva längre.

Skulle det kunna ha någon positiv effekt?

– Ja, det skulle det kunna ha, och då kommer vi in på placeboeffekten då. Den finns ju, och det är ju nästan lustigt eller roligt med det där därför att ju mer man betalar desto mer effekt, säger han och fortsätter:

– Det är alltså en psykologisk mekanism som människan har: om man gör en behandling och får den gratis så är man tveksam, men om man lägger hundratusen då jäklar känner man sig bättre.

Doktor Mikael Sandström betonar att han inte lägger någon värdering i att Camilla gjort behandlingen, sett till den moraliska aspekten, som följarna blir arga på.

– Jag är ju inte arg på Camilla Läckberg, det kan jag säga. Jag bara tycker att det är medicinskt onödigt, gör något bättre tycker jag då, säger han avslutningsvis.

Hänt har sökt Camilla Läckberg för en kommentar.

Vad handlar det om? Jakten på att leva längre och friskare – helst med samma energi som när man var 25.
Varför snackas det om det nu? Techmiljardärer, biohackare och hälsoinfluenser tävlar om vem som kan åldras mest baklänges.
Hur gör man? Styrketräning, sömnoptimering, periodisk fasta, mätning av biomarkörer, AI-analyser av hälsodata och ibland mer avancerade behandlingar som regenerativ medicin.
Kända fans: Jeff Bezos, Bryan Johnson, Gwyneth Paltrow och en hel drös Silicon Valley-profiler som testar allt från blodmarkörer till isbad.
Målet: Färre krämpor, mer krut – och kanske att skjuta upp eller backa åldrandet några år… eller decennier.
Skeptikernas invändning: Inte allt är vetenskapligt bevisat, och vissa metoder är mer ”experiment” än livsstil.